iisolah

okej, jorderns undergång är räknad tills ikväll 19:e mars, "supermånens natt", domedagen är profeterad av några idianer i en skog nånstans i världen som tror att månen leker gud och vänder världen upp&ner så den blir till ett levande helvete.. och jag börjar nästan tro att dom har rätt, iaf för enskilda personer. individuella helvetesgap öppnas upp och slukar allt i sin omgivning.

      

jag skulle bli fri, komma ut i livet, lära mig leva som en normal människa. men vart ledde det? verkligheten hann inte ens slå mig i huvudet förrän psykiatrin sparkade bakut och trängde in mig i ett hörn på tredje våningen. med egna nycklar till egen dörr känner jag mig ändå lika inlåst som på en sluten avdelning med larm, skötare och kortnycklar med koder.

panikslagen, mordhotad, livrädd och förklädd gömmer jag mig nu i en soffa på 6:e våningen. mitt emellan fängelse och fängelse hyperventilerar jag i ännu mer paranoid skräck. gläntar på gardinen, gömmer mig bakom väggarna, kryper ut på balkongen för att röka utan att bli sedd över kanten.

är det att bli fri, att leva ett normalt liv? i så fall stannar jag hellre bakom betongväggar och galler på psyket. för här utanför är det ett större och värre fängelse än jag någonsin stött på. en bur av natur med metertjocka regelböcker som dränker mig i kvicksand av eviga moment22. jag faller i bitar när folk bara ser på, för det är olagligt att rädda den som ber om hjälp. nej bara fortsätt spärra in alla oskyldiga när den skyldige går fri.