Farväl Nydala

Nydalavägen 48D
*2007-01-30*
2010-08-30



då var man hemlös igen


hopplösheten

och nu rinner tårarna som på rutin
i en värld där endast hopplösheten är konstant

welcome home darling


home sweet home


Sara 25år!


Grattis Sara på födelsedagen! Snart har vi känt varandra i exakt tjugo år!
Du & jag genom allt! Jag älskar dig av hela mitt hjärta!


blame me!

lögnare! svikare! jaha, om det gör så ont i dig för att jag är som jag är så sluta fråga, sluta läsa, sluta bry dig. egoister, hela jävla världen kryllar av självupptagna skattepenarslukare. hej förlåt jag är ful och dum i huvudet, hur mycket mer konstaterat kan det bli? dom jag älskat, trott på, följt rekomenderade vägar.. jag var för naiv igen. humanitet verkar bara finnas i ordböcker. BLAME ME! trampa, sparka på den som redan ligger, det är lättare än att försöka fälla någon annan redan stående med motargument. jag är patient, tvångsintagen individ, parasit, samhällsproblem, ohyra!

                                   
ja bara skyll på mig för att jag gör ditt liv odrägligt. det är inte jag som valt att jobba med psykfall, inte jag, inte jag! jag är störd, stympad, förkrympt, mina ögon ser inte världen som ni ser den. jag är sjuk, fångad bakom galler, lås och bom.. ursäkta min existens, jag hade gärna tagit bort den om det är så man gör för att inte göra fängelsevakternas arbetsmiljö dålig. jag är ett problem, ett enda stort vandrande problem.. hur blir man frisk när tusen röster skriker, pekar ut, bekräftar ens usla vistelse gång på gång på gång? ni vill att jag ska lita på er.. okej, alltså är mitt självhat helt befogat. då har vi någonting gemensamt.


inte ens du..

                                
A
my för helvete, hur fan kunde du? jag som litade på dig till 100%, du som kunde "läsa mina tankar" och visste allt om mig, du som såg, förstod, la ner hela din själ i att hjälpa mig, höll mig i handen och gav löften om aldrig svika och aldrig lämna mig ensam, aldrig släppa taget. en tillit så stark, hur kunde du svika mig så? det här är tredje gången den här sommaren. mitt i krigszonen bland alla lögner, svek, brutna löften, rykten, falska påståenden, vanvård, lex-maria, felaktiga journalanteckningar, anmälningar och skvaller. jag trodde du skulle vara den jag kunde luta mig mot i orkanstormen, trodde du skulle hålla min hand hårt, lita på mig, lyssna på mig, och HÅLLA våra löften.. men där brast det. Miih, du har rätt, det finns ingen ingen INGEN här man kan lita på längre. vän eller fiende? jag är inte säker på någonting.. tack Amy, tack som fan.. jag tystnar nu.


permanent tillfällighet

jag skriver inte längre för det finns inga ord kvar, inga ord som passar in. det snurrar meningar ord och bokstäver runt i huvudet, känns som det är någonting jag vill ha sagt men inte vet vad, som att jag har orden på tungan men inte hittar dom.

det är tyst och ensamt.. i mig och omkring mig. min vänskapkrets har dött ut och mitt hjärta är ihåligt efter alla som en gång fanns där. trött och matt. livslust på minus. går bara runt dag ut och dag in, runt runt utan mål, fram och tillbaka i 24:ans korridorer, fortfarande lika fula som när jag kom hit i maj 09.

sekunderna tickar, minuter, timmar, dagar, nätter, veckor, månader, år.. alla är på väg någonstans, jag ser människor vandra med blickar fästa på ljus, hopp, mål och mening. alla går och jag försöker springa ikapp, följa era steg, gå i samma takt.. men jag förblir bara en åskådare, en skugga bakom ljuset av det jag också ville ha en gång.

jag ser människor komma och gå. tillfälliga händer i mina, tillfällig vänskap, tillfälligt tidsfördriv och tillfälliga skratt. men det slutar alltid med att jag sitter ensam kvar i det sunkiga gula rökrummet och trycker undan alla jävla permanenta minnen som skapats mitt i tillfälligheterna.


tillbakablick


unhappy birthday


"ja må jag leva.."
grattis mig själv till 23:e året av misslyckande


LPTre

                          
2002-03-06:
"Flicka 14 år, gråter ohejdat och upprepar vid flera tillfällen att ta sitt liv. Beslut att omhänderta flickan enligt LPT. Bedöms lida av en allvarlig psykisk störning och kan vara farlig för andras personliga säkerhet och sitt eget liv."

2009-08-07:
"Flicka snart 22 år, har en lång anamnes inom psykiatrin. Konverteras till tvångsvård (LPT) pga allvarlig psykisk störning. Tillstånd psykotiskt, har imperativa röster, synhallucinationer och dödstankar."

2010-07-11:
"Flicka snart 23 år, konverteras till tvångsvård eling LPT. Har ett flertal beteendestörningar, livslånga problem med mellanmänskliga relationer, impulsivitet, koncentrationssvårigheter, stark otrygghet, starka ångestattacker, självskadande beteende och alkoholöverkonsumtion. Har tidigare bott i egen lägenhet, men haft multipla svårigheter med ekonomi, att sköta matintag och klara sin egen person. Beslut om förlängd tvångsvård ytteligare fyra månader."


I drowned in your lies

                         
jag har drunknat i alla förklädda drömmar, lögner och framtidsplaner. jag ser inget ljus, jag ser ingen framtid. jag drömmer inte längre, önskar inte längre, hoppas inte längre. jag har tappat allt som går att tappa. uppgiven, tom och ensam. menlös och likgiltlig. jag orkar inte bry mig, orkar inte försvara mig när folk förklarar mig med falska ord inför andra. jag orkar inte öppna munnen även när felaktig fakta sprids över sverigekartan. fuck off, ni får tro att ni har rätt, det är ändå ingen som hör mina ord. bottenskrap, ohyra, smuts och skit.. vad har dammkornen att säga?


det är inte bara tråkigt på psyket..

jag ur lite andra vinklar:





underbara Jossan
min fina turkosa tuschpenna


73 dagar senare..

19maj - 31juli
73 dagar senare:

..jag sprang emot henne och slängde mig över henne.. tårar av kärlek och lycka. jag ville aldrig släppa taget, bara vara i hennes närhet JÄMT! en oväntad känsla fyllde mitt hjärta.. trygghet, en känsla av att KOMMA HEM. jag hade glömt hur "komma hem" kändes, men nu vet jag. med hennes hand i min var jag hel igen, det stora hålet i mitt hjärta fick fyllas av hennes kärlek igen..
JAG ÄLSKAR DIG 


RSS 2.0