Candy
Mina favoritscener ur filmen Candy
Tjenare Kungen
Mina favoritscener ur filmen Tjenare Kungen
outcome
what if I wanna change THE OUTCOME
just the outcome, NOT THE PAST
not THE FACT that it happened
only what happened AFTER THAT
"your answers are kind of wordless questions to me"
// when the night is falling
25 år!
25 år! Grattis Ellen - you fucked up fucker! Tjugofem år av evigt förfall.. (bra där). Jag börjar bli proffs på att fucka up min värld nu. Åren går men jag står still.. backar.. faller djupare för varje dag. Jag kommer aldrig någonstans! MÄSTARINNA I ATT MISSLYCKAS! BÄST PÅ ATT VARA SÄMST!
- det är allt jag kan, allt jag lyckats prestera i livet.
"everything I loved became everything I lost
but that's how it's got to be, it's comming down to nothing more than apathy"
Brutal Borderline Bitch
Hon säger det är inget hot, ingen varning, det är ett LÖFTE! Det är ett LÖFTE att om jag någonsin gör om samma misstag så är hon och jag ÖVER. Hon säger all tillit till mig är borta och hon vet i fan hur jag ska vinna tillbaka den. Men det är ett måste, ett MÅSTE! (Ninja, snälla lämna mig inte).
Jag gråter förtvivlat. Inte av ånger över vad jag gjort. Jag borde ångra, men jag gör det inte. Det enda jag ångrar är hur jag lät situationen uppstå, men mitt samvete tycks inte existera där. Är det ett tecken på vem jag är? Iskall psykopat? Det skrämmer mig. Jag gråter, gråter ohejdat över konsekvenserna, (men jag får skylla mig själv). Jag gråter över hur mina närmsta reagerar, hur dom aldrig kunde föreställa sig.. vad jag gjort.
Jag blir chockad över deras radikala utlåtanden. Är jag så hemsk? Var det så hemskt? Var det så otänkbart i deras värld? Och jag blir dubbelt så chockad när mina allra närmsta reagerar, (dom som kännt mig längre, dom som också borde reagera radikalt.) Där chockas jag av deras lugn, deras "det var väl inte så farligt". Jag chockas av deras "men det var ju ganska förutsägbart eller hur?". Deras "hur kunde dom inte se det?", "hur lät dom det gå så långt?". Och speciellt över; "men hallå? dom vet ju om att du har en personlighetsstörning.. har dom totalt glömt bort det?"
Vissa slår bort, kysser mina tårar farväl, förklarar deras kärlek för mig TROTS mina handlingar. Säger "dom borde känna dig bättre än att bli förvånade", och dom släpper inte min hand hur hårt jag än sliter mig ur. Skriker jag hatar mig, alla borde hata mig. Dom säger "hur kan jag någonsin?", "du har en sjukdom och det vet både du och jag", "det här är vad personlighetsstörning är", "det är inte DU, det är mörkret i dig som tar över".
Men andra slår inte bort. Dom tar slagen på sig. Säger att jag "skadat dom minnst lika mycket." DET DÖDAR MIG! Jag ville aldrig skada någon jag älskar. Jag ville döda världen, inte kärleken. Bara döda världen, men jag visste inte att världen fanns inuti mina änglar. JAG SKADADE ALLA! Jag antar att vissa demoner endast går ta död på med ett högt pris att betala.
Jag vill ha kärlek men jag misshandlar alla i min närhet. Nu vågar ingen ha mig vid sin sida. Nu vågar ingen se mig. Ensamheten blir ett faktum mer tydligt än någonsin. Jag skrämde bort dom, och nu vill ingen våga sig tillbaka. Jag måste bevisa för alla i total ensamhet att jag är en "trygg människa att vara ensam med". Hur fan jävla då?
Men för en enda gångs skull så har alla rätt den här gången när dom säger jag "skadat mig själv mest". För jag har gjort mig själv mer ensam än jag någonsin trott att jag kunde bli. Mina taggar är tydligen vassare än någonsin. Jag är en kaktus som gråter gift. Jag dör av kärlekstörst. Ingen når mig..
[ KILLING YOUR DEMONS MIGHT KILL YOUR ANGELS ASWELL ]
Miih
Psycho Twist - once upon igen igen igen.. Från svart till vitt på en sekund. Flydde från helvetet hemma och lyckades hitta PARADISET; Min Miih - din kärlek gör mig hel..
Mörkret är plötsligt som bortblåst och jag vaknar i hennes famn i ett glitterregn av rosa hjärtan. Hennes ögon berättar om kärlek och jag gråter av lycka för att jag vet hur ärliga hennes blickar är. Jag gråter av lycka för att just jag är den som fått äran att lära känna henne, fått ta del av hennes liv, fått bli hennes prinsessa. Jag gråter av lycka för att jag inser att alla färger var på riktigt, inser att det är mörkret som luras när färgerna inte syns, inte tvärt om.
Miih - en ängel, en syster, en livräddare. Jag älskar dig! (långt bortom alla ord som finns) I din famn är jag hemma! Med min hand i din är jag tryggheten själv.. "älskling, du är ett mirakel"
"a friend is someone who sees through you and still enjoys the view"
Svart
Jag vet inte varför, men just nu är ALLT ert fel, alla färger ni sprider i mitt liv gör mig så FÖRBANNAD! Jag vill inte bländas av NAIVITET genom FEJKFÄRG eller FALSKA FASADER. (Get it REAL or Get the FUCK out). Om ni nu blir så glada av färger kan ni ju sitta hemma och leka med era jävla regnbågar för er själva.. okej? Just Get The Fuck Out Of My Darkness! You're Uninvited!
Fuck You and your Fucking Colours! Think you're getting anywhere? Screw You!
-"if you can't live without me, why aren't you dead yet?"
.."there are reasons even to the hardest of problems".. Yeah right! Det är bara fram med penseln och måla över alla sidor på "Rubiks Kub" med valfri färg. Problem Solved! Game Over! Ja, det var ju sjukt jävla onödigt av den där "Rubik" att sätta olika färger på alla små fyrkanter och sen bara börja snurra, vrida och vända på hela skiten.. PLUS att bara lämna kubjäveln Fucked Up & Felvänd och förvänta sig att alla andra ska laga och rätta till den. Fuck That "Rude-Dick"! He's dead anyway so drop it. Jag ska nog också dö med halva meningen sagd, för då går uppenbarligen en hel mänsklighet runt och filosofierar om resten av orden för alltid.. = The only way to be remembered in time. NU.. av alla platser i alla världar och alla sekunder förstår jag vem jag verkligen är, (det finns alltså en anledning till min svarta garderob).
färg är endast illusioner av lycka
lögner i kemikalieform
reflektioner av ljus med placeboeffekt
