iisolah

you're young until you're not
you love until you don't
you try until you can't

you take the things you like
and try to love the things you took
and then you take that love you made and stick it into
someone else's heart, pumping someone else's blood
and walking arm in arm, you hope it don't get harmed
but even if it does, you'll just do it all again
again
again

det är så mycket jag vill skriva, jag vill skriva ALLT.. men jag vet inte hur "allt" får plats i bokstäver eller beskrivs med hjälp av tecken och mellanrum. därför förblir det tomt. blankt. tyst. öde. alla sidor rivs ut, stora högar av papper med halvskrivna meningar ligger utspritt över lägenheten. jag kommer inte längre än så.

jag har halvfärdiga projekt, skriver halva sms, tänker halvla tankar och påbörjar halva meningar utan att komma till punkt.. för jag vet inte vad jag egentligen vill få fram. förmodligen allt, men det blir så mycket, en tjock klump av kaos som sätter sig i halsen, en propp i hjärnan, förstoppning i fingrarna. antingen kommer det ingenting eller så svämmar jag över totalt på alla håll och kanter. sentimental verses likgiltlig, maratonlopp verses koma.

jag är kritsvart & kolvit. schackmatt! ..jag vann i att fuska. teaterscenen äger mina fötter men inget manus finns inför de ständigt återkommande föreställningarna. improvisera. testa leva. försök dö. låtsas, lyssna & lär:

Missbildade Marionettdocka, spring, bara spring ifrån trådarna som om dom inte fanns. Trasiga lilla Trasseltuss, vem styr dina rörelser idag? laget runt. ett två tre. ridon upp och strålkastare i ögonen. stelopererad och lemlös inför publiken, varsågod att prestera; "hej här är jag ihopknycklad i mig själv, idag tänkte jag föreställa en knut.. vad tycks?" åh så glamoröst & genialt din Galna lilla Gummiclown. ta emot applåderna som om dom vore till dig. le i en sista misslyckad pose som om du vore nöjd med din existens. fantastiskt framträdande. wow vilket nummer.. Nolla.

det finns inga ord som inte är sagda, det finns inget mer att berätta, beskriva, förklara, försvara eller förstå. jag är lika förvirrad och frågande som ni. jag vet inte varför men jag tappade bort mig själv någonstans på vägen mot framtiden. nu stirrar jag bara runt i svarta labyrinter utan karta eller kompass i jakt efter bedövning. en stor rostig kniv karvar runt i mitt hjärta, tusen röster skriker i mina öron, mörkret invaderar min hjärna och runt omkring står demonerna lika trogna som alltid. jag har glömt hur ljuset ser ut, glömt hur det känns att hoppas, längta, önska..

en dejt med döden i egen hög person förde mig tillbaka till psyket. 12 dagar på 24:an avklarade, men förvirringen är fortfarande lika stor.