iisolah

Vi var ett vackert misstag, du & jag.

Tyvärr Kia, jag ångrar att vi någonsin träffats. Du kom hit med ljus, hopp och glädje, för att sedan rycka allt ifrån mig och försvinna. Jag önskar jag aldrig fått se ditt ljus - och veta vad jag förlorat!

Kia
ASSUME CRASH POSITIONS

och alla säger "men Ellen, det här är livet, det är såhär det ser ut, människor kommer och går.. och det här är ju inget nytt för dig eller hur? du har varit med om det förut.. att människor försvinner ur ditt liv.. men du har ju överlevt varje gång!"

och jag vill bara skrika att jag inte alls har överlevt, att varje gång någon försvunnit har ännu en del av mig dött, bit efter bit har slitits ur mitt hjärta och ljusen har slocknat ett efter ett.. och bara för jag är "van vid" att bli sviken betyder inte att det gör mindre ont! (det gör MER ont för varje gång!)

Stopp! Stanna tiden! Jag KAN INTE bara sitta här och se dig försvinna!

stop the clock

the stars are in shock

tell me this is a lie

the sun can't fall from the sky

I WASN'T PREPARED FOR YOU TO LEAVE!

- "jag har så svårt att hålla ihop"
- "med vadå?"
- "med livet och kärleken och att vara ensam
   och se alla mina vänner försvinna bort
   ifrån mig, även dom jag aldrig trodde någonsin
   skulle lämna mig"

och jag vill bara skrika allt det där jag inte borde.. jag vill agera ut allt jag inte får.. jag vill förklara för någon men ingen skulle förstå.. jag vill skriva alla ord men vågar inte ens bokstavera något för jag vet hur fel det kommer tolkas.

så jag håller käften och räknar ner i tystnad..

(don't run from me, I won't bother counting 1..2..3..)

DEAD EYES SEE NO FUTURE 

och jag vet inte vad som egentligen är värst..
att få ljus och hopp för att sedan bli ifråntagen det?
eller att aldrig fått se ljuset över huvud taget?

men en sak är säker..
det gör så fucking helvetes sjukt jävla ont att veta
att jag inte klarar av att leva utan henne..
men att hon utan problem kommer kunna leva utan mig.

STOP THIS FUCKING FUCKERY WITH ME! DON'T YOU FUCKING FUCKERS KNOW THAT

I'M ALREADY SO FUCKING OVER FUCKED I CAN'T FUCKING TAKE ANYMORE FFS!

..okej, inte ett ord har lämnat mina läppar.. inte en enda tanke har jag ens gjort försök till att bokstavera eller få form. förnekelse som fan? ignorans är mitt självmordsvapen. jag låter inte ens känslor eller åsikter komma i närheten av hjärnans automatiska analyserande. STAND BY! AUTO PILOT! SKÄRMSLÄCKARE! kopplingen mellan hjärnan och känslosystemet är TOTALT kapad. (har jag någonsin varit såhär nollställd?) som om jag har klyvt mig själv itu och två st "Ellen" går runt i varsin värld på varsin sida av jordklotet i olika liv helt oberoende och ovetandes om varandra...

it's SICK you know.. (fråga mig inte hur) ..MEN..

idag sa plötsligt Nina en mening som träffade mig som en blixt från en klar himmel.. på en nanosekund kopplades allt samman och jag föll ihop i soffan rakt i Ninas knä och utbrast: "Taaack! Du är den första som sagt det här! Så tycker jag med!" sjukt vilken lättnad! (nu är bara frågan när vi ska publicera; "KAOS"?)