lollirot
jag är så trött på lögner och falska förhoppningar. släng sanningen i ansiktet på mig, skit samma om den krossar mig. jag vill inte tolka, vill inte försöka tro och hoppas längre, för varje gång jag lutat mig mot drömmar har världen rasat samman och visat mig att drömmar bara förblir drömmar.. alla relationer är temporära, all kärlek har ett "bäst-före datum", och det är ett faktum att vänskap alltid har ett avslut.
"we are all candy-coated on the outside
but peel away the skin, and we're rotten on the inside"
jag är sämst på kärlek, jag vet inte hur man älskar på ett sätt som räknas "normalt". hela min värld har alltid handlat om hat, bråk, hämd och trots. en lätt roll att spela, ett helvete att ta sig ur. att som evigt hatad och ivägen plötsligt få kärlek och kunna tro på att det inte finns någon baktanke under alla sammetslena bemötanden.
vet du va, igår satt jag på min balkong och blundade. jag gick runt i din lägenhet. jag minns precis hur den ser ut, vart dina papper ligger, vilka tavlor som hänger på väggarna.
vi stod och rökte i dörröppningen..
jag vet att jag är 100000 mil bort, men jag har inte glömt dig! kan aldrig glömma!
