akta

det finns inga ord kvar som inte kan tolkas fel. finns inga sätt att förklara utan språk. finns inga känslor som bedöms som rätt. så jag går runt, tassar på tå och håller käften för att om möjligt inte göra skador värre. jag bleknar bort i ingenting, gör mig osynlig, smälter in i mängden för att inte sticka ut. det är bättre att tystna än att råka trampa fel, bättre att hålla sig i bakgrunden än att riskera riva upp sår hos sköra älskade. allt jag vill är att hjälpa, säg vad jag ska göra och jag gör allt jag kan gånger tusen. men sanningen skär som rostig taggtråd i hjärtan och jag vill inte beröra mer. jag gråter blod för er.. men jag gör det på avstånd.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0