you will always end up alone

                                                               
jag flyter runt i en dimma av ångest, tomhet, minnen och tårar. tiden går vidare, alla går vidare, men jag sitter kvar här på en slutenpsykiatrisk avdelning sen snart ett år tillbaka. människor kommer och går, men jag svävar fortfarande runt i ingenting. allt som varit är bara minnen, ingenting kan någonsin bli som förut.

tröstande famnar håller stadigt, men glider sakta ur mina händer. all kärlek rinner ut i sanden till slut, så varför ens inleda en relation? varför bli vänner? varför lära känna? varför släppa in, öppna hjärtan, dela hemligheter som ändå kommer glömmas?
                                   
                   naken står jag kvar, har gett ut för mycket av mig själv..
                                                     till alla dom som egentligen bara gick förbi..

                                  
jag trodde på kärlek en gång i tiden, det gjorde jag faktiskt. men jag har nu insett att något sådant inte kan tillhöra mig. en efter en försvinner, mörkret omsluter mig, demonerna skrattar i triumf, tusen röster i mitt huvud ekar "you will always en up alone.. always.. always." ..jag tror dom nu.


Kommentarer
Postat av: f

"i'm gonna love you til your eyes are sore, and then i'm gonna love you just a little bit more." jag försvinner inte från dig. detta är en övergånsperiod. nya fantastiska minnen kommer skapas med nya fantastiska vänner som kommer hålla kvar. lyssna inte på demonerna, du vet innerst inne att de inte är verkligheten.

2010-03-17 @ 09:34:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0