cry baby

jag kastade locket till tvättkorgen på dörren när hon gick, som om hon skulle höra, vända om, öppna igen och stanna hos mig, se min extrema skräck över att bli lämnad ensam. patetiskt! med tvättlocket liggandes på dörrmattan utan Kias gensvar bryter jag ihop och bildar sjöar av salt på mitt köksgolv av trä. själen skriker.. och jag med den. tappar begrepp om tid, ser mig själv ovanifrån. hundratusentals tankar per sekund. försöker hinna ifatt, hinna höra, hinna förstå. av någon anledning är allt jag snappar upp enstaka lösryckta ord på engelska.. "craving" "don't" "no" "come back" "why" "don't leave" "love me".

 

patetiska lilla egoidiot, tror du någon vill ha dig nu? se dig nu? det finns ingen som kommer kunna rädda dig hur högt du än skriker. ingen orkar. ingen kommer tycka synd om dig.. du är vuxen nu ellen, 25 fucking år! you're on your own.. deal with it! det finns INGEN som kan ge dig det du vill ha! (och egentligen vet jag ju så väl).

 

"det är mycket lättare att se tillbaka på vad man hade

än att se framåt och inte veta vad man får"

 

-vad rör sig under ditt blonda ruffsiga hår?

- ellen, snälla prata med oss!

 

om någon så lite som blåser på mig nu så faller jag. förlåt kära omgivning, jag är inte menad att vara här.. "scandal" "freak-show" "drama queen" "immature" "fuck up" "LOATHE". en del ord fastnar när dom sägs i hast i förbipasserade meningar av människor omkring. en del ord fastnar och vrids om till värre ord som passar sina egna värderingar om en själv. en del ord bara är.. självklara!

2012-09-15 @ 22:54:00 Allmänt Permalink

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Arkiv
RSS 2.0